Skillnaden mellan K1, K2 och K3 – vad betyder det för din årsredovisning?

När du ska upprätta ett bokslut eller en årsredovisning i Sverige är det viktigt att veta vilket regelverk du ska följa. Bokföringsnämnden (BFN) har tagit fram fyra kategorier – K1, K2, K3 och K4 – där de tre första är vanligast för små och medelstora företag.

Här förklarar vi skillnaderna mellan K1, K2 och K3, och vad det innebär för dig som företagare.

🟢 K1 – För de allra minsta företagen

Gäller: Enskilda firmor och handelsbolag med låg omsättning (högst 3 miljoner kr/år).
Typ av rapport: Förenklat årsbokslut.

Fördelar:

• Väldigt enkel administration
• Kräver inga noter eller avancerade beräkningar
• Bra för hobbyverksamhet eller mindre sidoinkomster

Passar dig som: driver en liten verksamhet på deltid eller vid sidan av en anställning.

🔵 K2 – Standardvalet för mindre aktiebolag

Gäller: Små aktiebolag enligt årsredovisningslagen (max 3 anställda, max 40 Mkr omsättning, max 20 Mkr balansomslutning).
Typ av rapport: Fullständig årsredovisning.

Fördelar:

• Enkelt att tillämpa
• Tydliga mallar och standardregler
• Mindre utrymme för tolkning – mindre risk för fel

Nackdel: Mindre flexibilitet vid t.ex. värdering av tillgångar.

Passar dig som: driver ett mindre AB utan komplexa affärstransaktioner.

🔴 K3 – För medelstora och större företag (eller de med komplex ekonomi)

Gäller: Obligatoriskt för större bolag, men kan väljas frivilligt även av små AB.
Typ av rapport: Avancerad årsredovisning enligt god redovisningssed.

Fördelar:

• Större frihet och möjlighet till anpassning
• Lämpligt vid långfristiga tillgångar, leasing, koncernförhållanden
• Krävs ofta vid externa investerare eller bankkrav

Nackdel: Mer komplicerat, kräver bokföringskompetens eller konsultstöd.

Passar dig som: har ett växande företag, söker extern finansiering eller har komplexa redovisningsfrågor.

✅ Sammanfattning

📞 Osäker på vilket regelverk som gäller för dig?
Kontakta oss på WMA Connection – vi hjälper dig att välja rätt väg för din årsredovisning.